När uppdraget är över

För många familjehem blir uppdraget en del av livet och identiteten. Man har inte bara “haft ett uppdrag”. Man har öppnat sitt hem, sin vardag och sin familj för ett barn eller en ung person.

När uppdraget avslutas kan det därför uppstå frågor som:

• Vem är jag nu när jag inte längre är familjehem?
• Vad hände egentligen under de här åren?
• Gjorde vi tillräckligt?
• Hur har barnet det nu?
• Får vi fortsätta ha kontakt?
• Hur påverkas vår familj framåt?
• Vill vi verkligen avsluta — eller orkar vi bara inte mer?

Det är vanligt att behöva tid för att landa.

Att se tillbaka

När man har varit familjehem kan man bära med sig många minnen. Vissa är ljusa. Andra är tunga. Ofta finns båda sorterna.

Det kan finnas stolthet över det man har gjort. Det kan också finnas sorg, ilska, trötthet eller obesvarade frågor.

Ett avslutat uppdrag kan behöva bearbetas, särskilt om det har funnits:

• sammanbrott
• bristande stöd
• svåra konflikter med uppdragsgivare
• oro för barnet efter flytt
• långvarig belastning på familjen
• svårigheter för egna barn
• upplevelser av att inte ha blivit lyssnad på
• abrupta eller otydliga avslut

Att behöva prata om det efteråt betyder inte att man ältar. Det kan vara ett sätt att förstå, sörja, avsluta och gå vidare.

Vad kan ett avslutat familjehem behöva?

Familjehem som har avslutat alla uppdrag kan fortfarande behöva:

• möjlighet till avslutande samtal
• erkännande för det arbete som gjorts
• stöd i sorg och saknad
• klargörande kring fortsatt kontakt med tidigare placerade barn
• hjälp att förstå vad som hände vid svåra avslut
• rådgivning kring kvarstående avtal, ersättningar eller dokumentation
• gemenskap med andra som förstår
• möjlighet att bidra med erfarenhet utan att ta nya uppdrag

Många pensionerade familjehem har också mycket kunskap som kan vara värdefull för andra. Den erfarenheten behöver tas tillvara.

När kontakten finns kvar

Ibland fortsätter relationen till barnet eller den unge efter att uppdraget avslutats. Ibland blir familjehemmet en fortsatt trygg vuxen, extrafamilj, kontaktperson eller viktig person i barnets liv.

I andra fall bryts kontakten, frivilligt eller ofrivilligt. Det kan göra ont.

Det kan vara viktigt att prata med socialtjänsten om vad som är möjligt och lämpligt när det gäller fortsatt kontakt. Barnets behov och trygghet måste alltid stå i centrum, men familjehemmets betydelse för barnet bör inte osynliggöras.

Relationer som byggts under lång tid kan vara viktiga även efter en placering.

Att avsluta med värdighet

Alla familjehem ska få avsluta. Man får bli äldre. Man får bli trött. Man får känna att livet går in i en annan fas. Man får säga att nu räcker det.

Att sluta ta uppdrag betyder inte att man sviker. Det kan vara ett klokt och ansvarsfullt beslut.

Det är också möjligt att fortsätta engagera sig på andra sätt, till exempel genom att:

• vara stöd för nya familjehem
• delta i erfarenhetsutbyte
• bidra till utbildning och kunskap
• engagera sig i FAMNET
• delta i opinionsarbete
• dela erfarenheter anonymt
• vara mentor eller bollplank, om det känns rätt

Man kan lämna uppdraget utan att lämna engagemanget.

FAMNET för pensionerade och avslutade familjehem

FAMNET vill också vara en plats för dig som inte längre har uppdrag. Din erfarenhet är fortfarande viktig.

Här kan du hitta:

• gemenskap med andra tidigare familjehem
• möjlighet att dela erfarenheter
• stöd i frågor som finns kvar efter avslut
• kunskap om familjehemmets villkor
• möjlighet att bidra till bättre familjehemsvård
• plats för både stolthet, sorg och eftertanke

Familjehem bär ofta berättelser som inte syns i statistiken. Vardagar, nätter, möten, oro, glädje, konflikter, framsteg och avsked.

Det ni har gjort spelar roll.
Det ni har lärt er spelar roll.
Och även efter det sista uppdraget finns ni kvar som viktiga bärare av erfarenhet, kunskap och engagemang.