För dig som är placerad

Den här delen av FAMNET är till dig som bor i familjehem, jourhem, HVB, stödboende eller på annat sätt är placerad utanför ditt hem.

Du kanske har bott där länge. Du kanske precis har flyttat. Du kanske trivs jättebra. Du kanske längtar hem. Du kanske är arg, ledsen, lättad, förvirrad eller bara trött på att vuxna pratar över huvudet på dig.

Att vara placerad betyder att socialtjänsten har beslutat att du inte ska bo hemma just nu. Det kan bero på många olika saker. Ibland handlar det om att vuxna hemma inte kan ge den trygghet, omsorg eller hjälp som barnet behöver. Ibland handlar det om att barnet själv behöver mer stöd än vad som har fungerat hemma.

Du kan vara placerad frivilligt enligt socialtjänstlagen, eller med stöd av LVU, som är lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Oavsett varför du är placerad har du rätt att få information, stöd och möjlighet att säga vad du tycker.

Socialtjänstlagen säger att barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barn ska också få relevant information på ett sätt som passar barnets ålder, mognad och situation, och den som informerar ska så långt som möjligt försäkra sig om att barnet har förstått.

Du har rätt att få veta varför du är placerad, hur planeringen ser ut och vem som ansvarar för vad. Du får fråga flera gånger. Du får säga att du inte förstår. Du får be någon förklara på ett enklare sätt.

IVO skriver att barn i familjehem har rätt att veta varför de bor där, vara med när saker planeras, veta vem socialsekreteraren är, prata ensam med socialsekreteraren, säga vad de tycker och bli lyssnade på.

Som placerad ska du ha en socialsekreterare som har ansvar för att följa upp hur du har det. Socialsekreteraren ska hålla kontakt med dig, besöka dig och lyssna på hur du upplever din situation. Kunskapsguiden beskriver att alla barn och unga i familjehem, stödboende eller HVB ska ha en särskilt utsedd socialsekreterare som ska bevaka barnets intressen och besöka barnet utifrån barnets behov och önskemål.

Du får prata ensam med din socialsekreterare. Du får också ta med någon som stöd om det känns bättre.

När du har fyllt 15 år har du större möjlighet att själv påverka juridiskt. IVO skriver att barn över 15 år bland annat har rätt att ansöka hos socialtjänsten om det de tycker att de behöver, överklaga beslut som socialtjänsten fattar om dem och säga ja eller nej till vissa förslag från socialtjänsten, om det inte gäller LVU.

Det betyder inte att yngre barn saknar rättigheter. Barn under 15 år har också rätt att få information, säga vad de tycker och bli lyssnade på.

För en del barn blir placeringen en trygghet. För andra känns den orättvis, svår eller obegriplig. För många är den både och.

Du får tycka om ditt familjehem och samtidigt sakna din familj.
Du får längta hem och ändå känna dig trygg där du bor.
Du får vara arg på socialtjänsten och ändå vilja ha hjälp.
Du får känna tacksamhet vissa dagar och sorg andra dagar.

Det finns inget rätt sätt att känna, bara olika sätt.

error: Innehållet är skyddat av upphovsrätten enligt lag.