Vad är ett jourhem?

Ett jourhem tar emot barn och unga som behöver ett hem med kort varsel. Placeringen är tänkt att vara tillfällig, medan socialtjänsten utreder vad som ska hända framåt.

Socialstyrelsen beskriver jourhem som hem som tar emot barn akut och tillfälligt medan socialtjänsten utreder barnets fortsatta situation. I socialtjänstlagen används begreppet för enskilda hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård, omsorg och uppfostran.

Skillnaden mot familjehem är alltså framför allt tidsperspektivet och att jourhem ofta kommer in i ett akut skede. Det är ganska vanligt att det tar tid för socialtjänsten att hitta ett familjehem så jourplaceringen kan pågå flera månader och innebära stor ovisshet. 

Kort sammanfattat Jourhem handlar om att skapa trygghet snabbt, ofta innan alla svar finns. Uppdraget kan vara kort, men det kan ändå få stor betydelse för barnet.

När barnet kommer

Jouruppdraget börjar sällan med en lugn planering. Ofta börjar det med ett samtal: Kan ni ta emot ett barn? Ibland vet socialtjänsten bara ålder och kön. Mer information kommer först senare.

För barnet kan allt vara nytt: hemmet, människorna, lukterna, ljuden, sängen, reglerna och frågorna. Då behöver barnet inte mötas av stora ord. Det behöver mötas av vuxna som orkar vara lugna när barnet själv inte är det.

Första timmarna handlar om landning

Det första dygnet behöver ofta vara enkelt. Mat. Vatten. En plats att sova. Rena kläder. En tandborste. En vuxen som säger: “Du behöver inte berätta allt nu. Vi tar det i din takt.”

Barn kan reagera väldigt olika. Någon gråter och vill hem. Någon blir arg. Någon stänger av och verkar nästan oberörd. Andra anpassar sig och gör sig osynliga. Alla de reaktionerna kan vara sätt att överleva en svår situation.

Små saker kan bli stora trygghetssignaler

I en akut placering kan små saker få stor betydelse. En filt, en laddare, rena strumpor, en egen kopp eller ett gosedjur på sängen kan signalera: här finns en plats för dig.

Tips från jourhem Ha gärna en liten låda redo med gosedjur eller mjuka saker. Ett eget gosedjur kan betyda mycket även för äldre barn och tonåringar. Det handlar inte om ålder, utan om att få något som är bara mitt när mycket annat inte går att kontrollera.

Vardagen i jourhem

Vardagen i ett jourhem behöver börja fungera innan allt runt barnet hunnit bli klart. Det kan saknas beslut, tider, kläder, skolplanering, vårdinformation eller besked om umgänge. Samtidigt behöver barnet äta, sova, förstå vad som händer i dag och känna att de vuxna håller ihop.

Skapa förutsägbarhet i det lilla

När barnets stora frågor är obesvarade blir det lilla extra viktigt. Vad händer nu? När ska vi äta? Vem hämtar mig? Var ska jag sova? Vad vet ni?

Jourhem kan inte alltid ge svar på det stora, men kan skapa tydlighet i det nära. “Nu äter vi spaghetti och köttfärssås. I eftermiddag tar vi frukt. Ikväll blir det pannkakor.” För ett barn som levt med oförutsägbarhet kan sådana besked vara mer lugnande än vuxna först förstår.

Att vara hemma och tillgänglig

Jourhem kräver ofta hög tillgänglighet. Socialstyrelsen skriver att jourhem ofta behöver kunna ta emot barn med kort varsel, dygnets alla timmar. Barnet skrivs inte alltid in i skola eller förskola direkt, och en vuxen kan behöva vara hemma mycket eller hela tiden.

Det är en viktig del av varför jouruppdraget ofta upplevs mer arbetslikt än många andra ideella eller familjenära uppdrag. Du är inte bara en trygg vuxen i hemmet. Du är också beredd, tillgänglig och ofta den som får bära vardagen medan systemet runt barnet hinner ikapp.

När tillfälligt blir längre än tänkt

Ordet jour låter kort. I praktiken kan placeringar ändå dra ut på tiden. Socialtjänstlagen anger att ett barn får vårdas i jourhem i högst två månader efter avslutad utredning, om det inte finns särskilda skäl. Men i verkligheten kan särskilda skäl, brist på familjehem eller svåra matchningar göra att barnet stannar längre.

Det påverkar både barnet och jourhemmet. En tillfällig vardag börjar kännas som riktig vardag. Barnet knyter an, familjen ställer om och avskedet kan bli svårare.

Barnets reaktioner i jourhem

Barn som kommer till jourhem bär ofta på oro, förlust, rädsla, skam, förvirring eller tidigare erfarenheter av att vuxna inte har räckt till. Varje barn visar sin stress på sitt sätt.

Sorg, ilska, oro eller avstängdhet

En del barn gråter mycket. Andra blir arga, misstänksamma eller kontrollerande. En del vill vara nära hela tiden. Andra vill inte bli berörda alls. Några verkar ovanligt lugna, hjälpsamma eller vuxna för sin ålder.

Det kan vara lätt att tolka beteendet i stunden. Men ofta behöver man fråga sig: vad kan det här beteendet skydda barnet från? Vad försöker barnet klara av?

Se behovet bakom beteendet

Kunskapsguiden betonar att familjehem och jourhem behöver stöd, kunskap och förståelse för att möta barn som kan ha levt i instabila miljöer och varit med om svåra upplevelser. För jourhem blir detta särskilt tydligt eftersom barnet ofta kommer mitt i en övergång.

Ett varmt bemötande betyder inte att allt blir tillåtet. Det betyder att gränser sätts med lugn, att vuxna försöker förstå innan de reagerar och att barnet får hjälp att hitta tillbaka till trygghet.

FAMNET:s hållning Barnets beteende behöver tas på allvar, men inte alltid tas bokstavligt. Bakom ilska kan det finnas rädsla. Bakom tystnad kan det finnas överväldigande. Bakom kontroll kan det finnas erfarenheter av att vuxna inte har haft kontroll.

Hur påverkas familjen av att vara jourhem?

Att vara jourhem påverkar hela familjen. Det handlar inte bara om att ett barn flyttar in. Det handlar om att familjen behöver ställa om snabbt, ibland ofta och ibland utan att veta hur länge det ska pågå.

Egna barn behöver också få plats

Egna barn kan känna stolthet, omtanke och mening. De kan också känna oro, svartsjuka, trötthet eller sorg. De påverkas av barnets känslor, av att föräldrarna behöver dela sin tid och av att någon de hunnit tycka om kan flytta vidare.

Därför behöver jourhem inte bara tänka på det placerade barnet, utan också på hela familjens återhämtning, samtal och gränser.

Varje avsked behöver få räknas

Jourhem tar inte bara emot. Jourhem lämnar också vidare. Många beskriver varje avsked som en liten sorgeprocess. Ibland finns lättnad och sorg samtidigt. Ibland är man trött och ändå ledsen. Ibland undrar man länge hur barnet fick det sedan.

När uppdraget avslutas får jourhemmet ofta inte längre information om barnet. Det kan vara svårt, särskilt när barnet har blivit en del av vardagen. Det kan också vara skönt att få släppa och fokusera på nya barn och uppdrag. 

Samarbetet med socialtjänsten

Jourhem kommer ofta in tidigt, ibland innan socialtjänsten hunnit få hela bilden. Det gör uppdraget speciellt. Jourhemmet behöver skapa vardag här och nu, samtidigt som mycket fortfarande är under utredning.

När informationen är knapp

Det är vanligt att jourhem får ta emot ett barn med väldigt lite information. Ibland kommer mer först under de närmaste dagarna. Det kan vara begripligt i ett akut läge, men det gör också uppdraget svårare.

Jourhem behöver få veta sådant som påverkar barnets trygghet och säkerhet: mediciner, allergier, vårdkontakter, risker, skolgång, umgänge, vad barnet själv fått veta och vem som går att nå när något händer.

Stöd är inte extra – det ingår i uppdraget runt barnet

Socialtjänstlagen säger att socialnämnden ska ge dem som vårdar barn i jourhem råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Den säger också att socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som anlitas för vård av barn i jourhem.

Kunskapsguiden lyfter också att jourhem och familjehem behöver stöd, handledning, kunskap och möjlighet att utbyta erfarenheter med andra. Det är viktigt. Jourhem behöver inte bara ringas in när det brinner. De behöver också få stöd för att hålla över tid.

Bra frågor att ställa till socialtjänsten Vem kontaktar vi dagtid, kvällstid och helg? Vad har barnet fått veta om placeringen? Vad behöver vi veta om vård, mediciner, skola och umgänge? Vilket stöd och vilken handledning får vi under placeringen? Hur planeras övergången om barnet ska flytta vidare?

Ersättning, avtal och villkor

Villkor är inte en kall eller oviktig fråga. För jourhem är villkor en del av barnets trygghet. Om uppdraget kräver hög tillgänglighet, beredskap, arbetsliknande ansvar och stora känslomässiga insatser behöver det också finnas avtal och ersättning som speglar verkligheten.

Uppdrag, kontrakt eller anställning?

De flesta jourhem är inte anställda av kommunen, utan har ett uppdrag eller ett kontrakt. Kontrakterade jourhem kan ha ersättning även när det inte finns en pågående placering, eftersom de står i beredskap. Det är ändå stor skillnad mellan uppdrag och anställning, till exempel när det gäller sjukdom, a-kassa, pension, semester och trygghet vid avslut.

Därför behöver det vara tydligt vad just ditt upplägg innebär. Be om skriftliga besked och gå igenom avtalet innan uppdraget startar och var en aktiv part vid avtalsskrivningen. 

Saker som behöver vara tydliga i avtalet Vilken beredskap och tillgänglighet som förväntas. Hur arvode, omkostnadsersättning eller lön är uppbyggd. Vad som gäller vid sjukdom, ledighet och frånvaro. Vad som gäller om placeringen blir längre än planerat. Vilket stöd, vilken handledning och vilken utbildning som ingår. Vilka försäkringar som gäller för barnet, hemmet och de vuxna.

Försäkringar behöver redas ut tidigt

Försäkringar kan vara extra krångliga i jourhem. Som jourhem är du inte vårdnadshavare, och barnförsäkring kan i regel bara tecknas av vårdnadshavaren. Det är inte heller säkert att barnet kan läggas till i jourhemmets hemförsäkring, särskilt om barnet inte är folkbokfört på adressen.

Det gör att försäkringsfrågor behöver vara konkreta från början. Vem ansvarar om något går sönder? Hur hanteras självrisk? Vilket skydd har barnet? Vilket skydd har jourhemmet? Vad gäller vid aktiviteter utanför hemmet?

När barnet flyttar vidare

En viktig del av jourhemmets uppdrag är att hjälpa barnet vidare. Ibland går det fort. Ibland sker övergången stegvis under flera veckor. Oavsett behöver den tas på allvar.

En bra övergång är också omsorg

När barnet ska flytta till familjehem, hem igen eller vidare till annan vård behöver övergången bli så trygg som möjligt. Det kan handla om besök, bilder, samtal, packning, information och att jourhemmet hjälper barnet att förstå vad som ska hända.

För barnet kan jourhemmet vara den som håller ihop berättelsen: här var du trygg en stund, nu hjälper vi dig vidare.

När man inte får veta hur det går

Efter avslutat uppdrag får jourhem ofta inte veta hur det går för barnet. Det kan vara svårt att bära. Man har öppnat sitt hem, nattat, tröstat, tvättat kläder, gått till vårdcentralen, suttit vid köksbordet – och sedan blir det tyst.

Det är en av anledningarna till att jourhem behöver sammanhang, handledning och kontakt med andra som förstår uppdraget.

Vad behöver jourhem för att hålla över tid?

Jourhem behöver mer än ett gott hjärta. De behöver kunskap, tydliga ramar, återhämtning, praktiskt stöd och ett sammanhang där det går att prata öppet om det som är svårt.

FAMNET vill bidra till just det: en plats där jourhem och familjehem kan dela erfarenheter, få stöd, förstå sina rättigheter och stärka sin förmåga att stå kvar för barnen.

• stöd som går att nå när situationen är akut
• handledning som tar jourhemmets verklighet på allvar
• kunskap om trauma, anknytning, NPF, kris och barns reaktioner
• möjlighet att träffa andra jourhem
• tydliga avtal, rimliga villkor och klara försäkringslösningar
• respekt för att uppdraget påverkar hela familjen

FAMNETs grundbudskap Barn behöver trygga vuxna. Trygga vuxna behöver i sin tur stöd, gemenskap och rimliga förutsättningar. Jourhem kan behöva bära det svåra tillsammans med andra.

Vanliga frågor om att vara jourhem

Vad gör ett jourhem?

Ett jourhem tar emot barn eller unga som behöver ett hem med kort varsel. Uppdraget är att ge trygghet, omsorg och vardag under en tillfällig period medan socialtjänsten utreder vad som ska hända framåt.

Hur snabbt kan ett barn komma till jourhem?

Det kan gå mycket snabbt. Socialstyrelsen beskriver att jourhem ofta behöver kunna ta emot barn med kort varsel, dygnets alla timmar.

Hur länge kan ett barn bo i jourhem?

Det varierar. Placeringen är tänkt att vara tillfällig. Enligt socialtjänstlagen får ett barn vårdas i jourhem i högst två månader efter att socialnämnden avslutat sin utredning, om det inte finns särskilda skäl för längre tid.

Vilket stöd ska jourhem få?

Socialnämnden ska ge dem som vårdar barn i jourhem råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också tillhandahålla den utbildning som behövs för uppdraget.

Kan man arbeta heltid och vara jourhem?

Det beror på upplägget och barnets behov, men jourhem kräver ofta hög tillgänglighet. Socialstyrelsen skriver att jourhem oftast är en heltidssysselsättning för minst en vuxen, eftersom en vuxen brukar behöva finnas hemma för att möta barnets behov.

Vad är viktigast första kvällen?

Lugn, mat, vila, en trygg sovplats och vuxna som inte pressar barnet. Första kvällen behöver inte vara perfekt. Den behöver vara trygg nog.

Vad behöver stå tydligt i avtalet?

Avtalet behöver beskriva uppdragets omfattning, ersättning, beredskap, stöd, handledning, försäkringar, uppsägning och vad som gäller vid sjukdom, frånvaro eller längre placering än planerat.

Källor och externa länkar

Socialstyrelsen – Jourhem: https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/vad-kan-jag-gora/jourhem/

Socialstyrelsen – Frågor och svar: https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/fragor-och-svar/

Socialtjänstlag (2025:400), Sveriges riksdag: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2025400_sfs-2025-400/

Kunskapsguiden – Stöd och utbildning: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/familjehem/stod-och-utbildning/

Kunskapsguiden – Om familjehemsvård: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/familjehem/om-familjehemsvard/