Vad innebär det att vara familjehem? 

Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn eller unga för vård och omsorg. Barnet kan bo där under kortare eller längre tid, och några barn bor i sitt familjehem under hela uppväxten. Socialtjänsten ansvarar för placeringen, ska utreda familjehemmet, erbjuda utbildning och följa upp att vården håller god kvalitet. (termbank.socialstyrelsen.se) 

Att vara familjehem handlar därför inte bara om att öppna sitt hem. Uppdraget handlar också om att stå kvar i vardagen, samarbeta med andra vuxna runt barnet och skapa en miljö där barnet kan känna trygghet, förutsägbarhet och tillit. Många familjehem beskriver att det är ett meningsfullt uppdrag, men också ett uppdrag som påverkar hela familjens liv. (Socialstyrelsen) 

Familjehem är inte bara ett boende. Det är en vardag där barnet ska få trygghet, omsorg och stabila relationer. (Socialstyrelsen) 

Hur ser vardagen ut när man är familjehem? 

Vardagen i familjehemsvården är ofta både vanlig och krävande. Den består av det vanliga som frukost, skola, fritidsaktiviteter, läxor och kvällsrutiner, men också av möten, kontakt med socialtjänst, uppföljningar, vårdkontakter och det kan också vara perioder av stark stress. Ett barn som placerats kan behöva mycket stöd i sådant som andra tar för givet, som sömn, övergångar, relationer och känsloreglering. (Socialstyrelsen) 

Vad gör ett familjehem i praktiken? 

I praktiken hjälper familjehem ofta barnet genom att: 

• skapa rutiner i vardagen 
• stötta skolgång och fritid 
• ge lugn efter svåra kontakter eller möten 
• sätta trygga gränser 
• finnas kvar när barnet reagerar starkt 
• samarbeta med socialtjänsten och andra viktiga vuxna 

Det är också vanligt att familjehem behöver tolka signaler. Ett barn kan fungera bra i skolan men släppa ut starka känslor hemma. Ett annat barn kan verka självständigt men samtidigt bära på en stark rädsla för att bli avvisat. Därför behöver familjehem ofta vara både tydliga och lyhörda i samma stund. (Kunskapsguiden) 

Hur kan första tiden som familjehem kännas? 

Den första tiden i familjehemsvård är ofta intensiv. Barnet behöver förstå vilka vuxna som finns där, vilka regler som gäller och om det går att lita på att vardagen håller. Familjen behöver samtidigt lära känna barnet, förstå dess behov och hitta fungerande rutiner. (Socialstyrelsen) 

En lugn start hjälper ofta mer än stora ambitioner. Tydliga rutiner, enkel information, vardaglig omsorg och vuxna som är lugna och närvarande brukar betyda mycket. Läs mer om första tiden i uppdraget. 

Mottagandet kan kännas stort för både barn och vuxna. Vi har tagit fram en checklista som hjälper dig med förberedelserna inför mottagandet. Checklista inför mottagande och första dygnet 

Vilka trauman och svårigheter kan barn i familjehemsvård ha med sig? 

Många placerade barn och unga har varit med om svåra händelser. Kunskapsguiden beskriver att ett traumamedvetet bemötande utgår från barnets behov av trygghet, goda relationer och hjälp att hantera svåra känslor. Reaktioner kan se mycket olika ut, men oro, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, starka känsloutbrott eller tillbakadragenhet är exempel som lyfts fram. (Kunskapsguiden) 

Hur kan trauma märkas i vardagen i familjehemsvård? 

Ett barn kan bli mycket argt av små förändringar, få svårt att sova, dra sig undan eller reagera starkt inför sådant som verkar vardagligt för andra. Reaktionerna behöver inte betyda att barnet inte vill vara i familjen. Ofta handlar reaktionerna om tidigare erfarenheter, långvarig stress eller svårigheter att känna sig trygg. (Kunskapsguiden) 

Vad behöver familjehem tänka på när barnet har svåra erfarenheter? 

Det hjälper att försöka förstå vad som ligger bakom beteendet, inte bara reagera på beteendet i stunden. Barn som varit med om svåra händelser behöver ofta tydlig information, lugna vuxna, trygga relationer och hjälp att sätta ord på känslor. Samtidigt behöver familjehem själva få stöd när situationen blir tung. (Kunskapsguiden) 

Läs mer om trauma, stress och bemötande i familjehem. 

Många placerade barn bär på erfarenheter som gör att vardagen kan kännas hotfull även när den ser lugn ut för andra. (Kunskapsguiden) 

Hur påverkas familjen av att vara familjehem? 

Att vara familjehem påverkar hela hushållet. Uppdraget sker inte vid sidan av familjelivet, utan mitt i det. Det kan ge mycket mening och gemenskap, men också skapa trötthet, oro, slitningar och nya behov hos både vuxna och barn i hemmet. (Socialstyrelsen) 

Hur kan egna barn reagera när familjen är familjehem? 

Egna barn kan reagera med engagemang, stolthet och omtanke. De kan också bli svartsjuka, oroliga, irriterade eller ledsna när stämningen hemma förändras. Reaktionerna kan dessutom ändras över tid, särskilt om placeringen blir mer krävande än familjen först trodde. Det är därför viktigt att egna barn får information, får ställa frågor och får stöd att uttrycka vad de känner. (Kunskapsguiden) 

När hela familjen behöver stöd 

Ett uppdrag håller bättre när hela familjen blir sedd. Det gäller inte bara barnet som placerats. Det gäller också eventuell partner, egna barn och andra som påverkas av vardagen.  

Läs mer om hur uppdraget påverkar hela familjen. 

Hur fungerar kontakten med socialtjänsten när man är familjehem? 

Socialnämnden ansvarar för placeringen och ska enligt 11 kap. socialtjänstlagen (2025:400) tillhandahålla den utbildning som behövs samt ge familjehem råd, stöd och annan hjälp som de behöver. När samarbetet fungerar väl blir det lättare att lösa problem, förstå ansvar och ge barnet bättre förutsättningar. När informationen är knapp eller stödet brister kan familjehem i stället känna sig ensamma med ett stort ansvar. (Socialstyrelsen) 

Vem ansvarar för vad i familjehemsvård? 

Familjehemmet ansvarar för barnets vardag, omsorg och det som händer i hemmet. Socialtjänsten ansvarar för placeringen, uppföljningen och de beslut som hör till vården. I praktiken uppstår ändå ofta frågor där ansvar behöver tydliggöras, till exempel kring skola, vård, umgänge, resor och extra stöd. (Socialstyrelsen) 

Vanliga dilemman mellan familjehem och socialtjänst 

Vanliga dilemman handlar om otydlig information, sena beslut, otillräckligt stöd eller olika syn på barnets behov. Då hjälper det att be om tydlighet skriftligt, dokumentera viktiga frågor och lyfta problem tidigt.  

Läs mer om samarbete och dilemman med socialtjänsten. 

Hur fungerar kontakt med barnets nätverk i familjehemsvård? 

Barn i familjehem har ofta fortsatt kontakt med föräldrar, syskon eller andra närstående. Socialstyrelsen lyfter att umgänge med föräldrar och andra närstående är en viktig del av vården, men också ett område där det kan uppstå svåra avvägningar och dilemman. Kontakten kan vara viktig för barnet och samtidigt väcka stark oro, lojalitetskonflikter eller reaktioner före och efter umgänge. (Socialstyrelsen) 

När kontakt med nätverket påverkar barnet mycket 

En del barn blir ledsna, utagerande eller avskärmade efter kontakt med nätverket. Andra reagerar redan före ett planerat umgänge. Då behöver familjehemmet ofta både förbereda barnet och ta hand om reaktionerna efteråt.  

Läs mer om umgänge och nätverkskontakter. 

Vilket stöd behöver familjehem för att uppdraget ska hålla? 

Socialtjänsten ska erbjuda utbildning när du blir familjehem och ge råd, stöd och annan hjälp när du tagit emot ett barn. Stödet kan ges genom kontakt med handläggare, handledning eller andra former som passar uppdraget. För vissa familjehem behövs också avlastning, tätare samordning eller snabb hjälp i kris. (Socialstyrelsen) 

Ta kontakt med din handläggare på socialtjänsten om du är i behov av stöd. Det har du rätt till enligt lag. FAMNET erbjuder också olika former av stöd när det behövs.  

Läs mer om vilket stöd du kan få hos FAMNET.  

Handledning, utbildning och avlastning i familjehemsvård 

Bra stöd kommer ofta före problemen blir stora. Handledning kan hjälpa familjehem att förstå barnets signaler, stå kvar i svåra lägen och fatta klokare beslut i vardagen. Avlastning kan vara avgörande när familjen behöver återhämtning eller när barnet kräver mycket närvaro under lång tid. (Socialstyrelsen) 

När stödet inte räcker 

När stödet inte räcker är det viktigt att säga till tidigt. Beskriv konkret vad som inte fungerar, vilket stöd som saknas och hur barnet eller familjen påverkas. Läs mer om stöd till familjehem och vad du kan begära. 

Avtal, ersättning, försäkringar och andra villkor för familjehem 

Socialnämnden ska ingå avtal med dem som anlitas som familjehem, och SKR har avtalsmallar och rekommendationer för sådana uppdrag. I avtalet behöver det vara tydligt vad som ingår i uppdraget, hur ersättning ser ut och vilka villkor som gäller om situationen förändras. (SKR) SKR är kommunernas intresseorganisation och företräder inte dig som familjehem. Du bör själv alltså sätta dig in i frågorna och företräda dig och familjen för att göra det du kan för att förhandla om det avtal ni behöver för att vara hållbara på lång sikt. 

Vad bör vara tydligt i avtalet för familjehem? 

Det är klokt att få tydlighet kring arvode, omkostnad, extra kostnader, resor, avlastning, stöd, uppsägningstid och hur förändringar i uppdraget ska hanteras. Bra villkor handlar inte bara om ekonomi. De handlar också om att uppdraget ska vara rimligt, tydligt och hållbart över tid. (SKR) 

FAMNET erbjuder stöd i frågor om avtal. Läs mer om avtal och villkor i Avtalskollen. 

Vad behöver familjehem tänka på kring försäkringar? 

SKR:s avtalsmall anger att familjehemmet ska informeras om kommunens försäkringsskydd för olycksfall, sak- och personskada. Mallen anger också att familjehemmet bör se över sin hemförsäkring och kontrollera att den omfattar till exempel egendomsskydd, ansvarsskydd, rättsskydd, reseskydd och att försäkringen även omfattar det placerade barnet. Vid skada som barnet orsakar anges också att eventuell självrisk i familjehemmets hemförsäkring ersätts av socialnämnden. (SKR) 

Många familjehem är tillitsfulla och vill fokusera på det placerade barnet men kom ihåg att du kan hamna i en mycket svår situation om placeringen skulle orsaka en stor skada som inte täcks av en försäkring. Det finns familjehem som drabbats av mycket stor ekonomisk skada.  

Frågor att få tydliga skriftligt 

• Vilka försäkringar gäller för barnet? 
• Vad gäller om barnet orsakar skada i hemmet? Både genom en olycka och om det var planerat.  
• Täcker hemförsäkringen även det placerade barnet? 
• Vad gäller för resor, aktiviteter och rättsskydd? 

Det här är viktigt innan man tackar ja till ett uppdrag, men också om man redan är familjehem och aldrig fått frågorna ordentligt genomgångna. Läs mer om försäkringar och vad som är bra att kontrollera. 

Vad kan hända när man är familjehem? 

Det går inte att förutse allt i familjehemsvård. Samtidigt hjälper det att veta att många svåra situationer är vanliga. Ett barn kan längta hem starkt, testa gränser mycket, få svårt i skolan, reagera starkt inför umgänge eller säga att det vill flytta trots att det samtidigt söker trygghet i familjen. (Kunskapsguiden) 

Vanliga svåra situationer i familjehemsvård 

Vanliga svåra situationer kan handla om sömn, mat, konflikter, lögner, oro, skolfrånvaro, stark kontroll, utbrott eller att barnet plötsligt drar sig undan. Det kan också handla om att stödet runt barnet brister eller att familjehemmet får för lite information. Då behöver man ofta både stöd i stunden och bättre samordning runt barnet. (Kunskapsguiden) 

Vad innebär vårdnadsöverflyttning för familjehem? 

När ett barn varit placerat i samma familjehem i två år från det att placeringen verkställdes ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om vårdnadsöverflyttning. Därefter ska frågan övervägas varje år, och den kan också tas upp tidigare om det bedöms vara bäst för barnet. Om tingsrätten beslutar om vårdnadsöverflyttning blir familjehemsföräldern särskilt förordnad vårdnadshavare. (riksdagen.se) 

Vad kan en vårdnadsöverflyttning innebära i praktiken? 

Syftet är att ge barnet långsiktig trygghet och förhindra att barnet rycks upp från en miljö där det har rotat sig. Efter en vårdnadsöverflyttning upphör familjehemsplaceringen formellt, men kommunen får fortsätta att betala skälig ersättning och socialnämnden ska ge råd och stöd vid överflyttningen. SKR har också särskilda rekommendationer och avtalsmallar för ersättning efter vårdnadsöverflytt. (Socialstyrelsen) 

Vad behöver man tänka igenom innan man tar steget? 

En vårdnadsöverflytt kan betyda mer självständigt ansvar för barnet och en ny juridisk roll. Det är klokt att prata igenom ansvar, ersättning, kontakt med barnets föräldrar, stöd efter överflyttningen och vad som händer med försäkringsfrågor. SKR anger också att kommunen inte längre har försäkringsansvar för barnet efter en vårdnadsöverflyttning, vilket gör hemförsäkringen extra viktig. (riksdagen.se) 

Efter en vårdnadsöverflyttning är det barnets föräldrar som har försörjningsansvaret. Det innebär normalt att underhållsbidrag ska betalas från föräldrarna, eller att underhållsstöd kan bli aktuellt. För vissa familjer kan detta också påverka relationen till barnets föräldrar eller nätverk, eftersom vårdnad, ansvar och ekonomi då får en ny form. 

Läs mer om vårdnadsöverflyttning och särskilt förordnad vårdnadshavare. 

När ungdomen blir myndig 

När barnet fyller 18 år upphör vårdnaden, även efter en vårdnadsöverflytt. Den unge blir då myndig och den särskilt förordnade vårdnadshavaren har inte längre ett juridiskt vårdnadsansvar, men relationen kan förstås fortsätta och visst stöd eller viss ersättning kan i vissa fall finnas kvar, till exempel under pågående skolgång. Det här sker inte automatiskt utan behöver regleras i det avtal som du har med kommunen.  

När behöver ett uppdrag i familjehemsvård avslutas? 

Ibland kommer familjehem till en punkt där uppdraget inte längre går att bära. Det kan bero på barnets behov, familjens situation, bristande stöd eller att placeringen inte längre fungerar tryggt för någon i hemmet. Då behöver avslutet tas på allvar och planeras så ordnat som möjligt. (SKR Extra) 

När du själv behöver avsluta ett uppdrag 

Om du ser att uppdraget inte fungerar behöver du lyfta det tidigt. Beskriv konkret vad som händer, vilket stöd som saknas och hur barnet eller familjen påverkas. SKR:s rekommendationer anger att det är rimligt med en uppsägningstid på en månad och att uppsägning bör ske skriftligt, även om längre uppsägningstid ibland kan vara aktuell. (SKR Extra) 

Det här är viktigt att göra tidigt 

• berätta skriftligt vad som inte fungerar 
• dokumentera viktiga händelser och brister i stöd 
• be om möte och tydlig plan 
• fråga vad som gäller för uppsägningstid och ersättning 

Läs mer om att avsluta ett uppdrag. 

När socialtjänsten avslutar placeringen mot familjehemmets vilja 

Det händer också att socialtjänsten vill avsluta eller flytta en placering trots att familjehemmet inte tycker att det är rätt. Då behöver familjehemmet få tydlig information om skälen, hur barnet ska förberedas och hur övergången ska gå till. Om ett barn ska flytta hem efter LVU eller efter en hemtagningsbegäran i en SoL-placering måste socialnämnden dessutom särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud för att skydda barnet. (SKR Extra) 

Läs mer om när en placering avslutas mot familjehemmets vilja. 

Hur kan ett uppdrag i familjehemsvård förändras över tid? 

En placering står sällan stilla. Barnets behov kan förändras, relationerna fördjupas, skolan börja fungera bättre eller sämre och frågan om långsiktighet bli allt viktigare. För vissa familjer handlar nästa steg om fortsatt placering. För andra handlar det om hemflytt, vårdnadsöverflytt eller ett planerat avslut. (Socialstyrelsen) 

5 FAQ om att vara familjehem

Vad betyder det att vara familjehem? 

Att vara familjehem betyder att ta emot ett barn eller en ungdom som inte kan bo hemma. Uppdraget sker på socialnämndens uppdrag och handlar om att ge trygg vardag, omsorg och stabila relationer. (termbank.socialstyrelsen.se) 

Vilket stöd kan familjehem få? 

Socialtjänsten ska erbjuda utbildning när du blir familjehem och ge råd, stöd och annan hjälp när du tagit emot ett barn. Stödet kan till exempel vara handledning, kontakt med handläggare eller andra insatser som passar uppdraget. (Socialstyrelsen) 

FAMNET erbjuder också stöd i uppdraget. 

Vad gäller kring försäkringar för familjehem? 

Det är viktigt att få klarhet i kommunens försäkringsskydd och att kontrollera den egna hemförsäkringen. SKR:s avtalsmall lyfter särskilt ansvarsskydd, rättsskydd, reseskydd och att hemförsäkringen även bör omfatta det placerade barnet. (SKR) 

När ska vårdnadsöverflytt övervägas? 

När barnet varit placerat i samma familjehem i två år ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om vårdnadsöverflyttning. Därefter ska frågan övervägas årligen. (riksdagen.se) 

Vad händer om ett familjehem behöver avsluta uppdraget? 

Då behöver familjehemmet lyfta situationen tidigt, beskriva vad som inte fungerar och få tydlighet kring plan, uppsägningstid och stöd. SKR rekommenderar normalt skriftlig uppsägning och en månads uppsägningstid, även om undantag kan finnas. (SKR Extra) 

Kan socialtjänsten avsluta en placering mot familjehemmets vilja? 

Ja, det kan hända att socialtjänsten vill flytta barnet även om familjehemmet inte delar bedömningen. Då är det viktigt att få tydliga skäl, en plan för barnets övergång och att förstå om frågor som flyttningsförbud behöver övervägas. (Socialstyrelsen)