Vad är ett nätverkshem?

Ett nätverkshem är ett familjehem där barnet placeras hos någon som barnet redan har en relation till, exempelvis mor- eller farföräldrar, vuxna syskon, mostrar, fastrar eller andra släktingar, familjevänner eller personer i barnets sociala nätverk.

Placeringen sker genom socialtjänsten enligt reglerna i Socialtjänstlagen (SoL) eller ibland enligt LVU. Syftet är ofta att barnet ska få kontinuitet, trygghet och möjlighet att behålla viktiga relationer, språk, kultur och tillhörighet.

Är nätverkshem samma sak som vanliga familjehem?

Ja – juridiskt är nätverkshem i grunden familjehem. Det betyder att socialtjänsten har samma ansvar att utreda hemmet, ge stöd och handledning, följa upp placeringen, säkerställa att barnet får god vård och erbjuda skäliga villkor för uppdraget.

Socialstyrelsen beskriver också tydligt att nätverkshem ska utredas på samma sätt som andra familjehem. Trots detta behandlas nätverkshem ibland annorlunda i praktiken. Många beskriver att de förväntas “ställa upp för familjen” utan samma stöd eller ersättningar som andra familjehem. Men lagen gör ingen skillnad på om barnet är släkt med familjehemmet eller inte – barnets behov och uppdragets omfattning ska vara avgörande.

Vilka rättigheter har ett nätverkshem?

Rätt till information

Ett nätverkshem behöver få tillräcklig information för att kunna ta hand om barnet på ett tryggt och säkert sätt. Det kan exempelvis handla om barnets hälsa, skolgång, tidigare trauma, behov av stödinsatser, kontakt med biologiska föräldrar, eventuella riskfaktorer med mera.

Socialtjänsten kan inte hänvisa till sekretess på ett sätt som gör det omöjligt för nätverkshemmet att utföra uppdraget.

Rätt till avtal

Ett nätverkshem bör alltid ha ett skriftligt avtal innan eller i direkt anslutning till placeringen.

Avtalet bör tydligt reglera:

• arvode
• omkostnadsersättning
• eventuell förlorad arbetsinkomst
• semester och ledighet
• försäkringar
• avlastning
• handledning och stöd
• vad som gäller vid uppsägning eller avslut

Ett familjehem är i regel en självständig uppdragstagare och inte anställd. Villkoren ska därför förhandlas mellan uppdragstagaren och uppdragsgivaren.

Rätt till stöd och handledning

Socialtjänsten har ansvar för att familjehem får det stöd som behövs för att klara uppdraget. Det kan innebära:

• regelbundna handledningssamtal
• utbildning
• kontaktperson
• avlastning
• krisstöd
• extra insatser vid särskilt krävande situationer

Det gäller även nätverkshem. Socialstyrelsen anger att stödet ibland kan behöva anpassas särskilt utifrån relationen mellan barnet och nätverkshemmet.

Rätt till skäliga ersättningar

Ersättning till nätverkshem består vanligtvis av två delar:

1. Arvode – ersättning för själva uppdraget och det arbete som utförs.
2. Omkostnadsersättning – ska täcka barnets kostnader, exempelvis mat, kläder, fritidsaktiviteter, resor, möbler, slitage, större boendekostnader och andra merkostnader.

Många kommuner utgår från rekommendationer från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, men det är viktigt att förstå att dessa rekommendationer inte är lag och inte heller någon fast maxgräns. SKR skriver uttryckligen att rekommendationerna även gäller nätverkshem.

Ersättningsnivåerna varierar beroende på barnets ålder och uppdragets omfattning samt vad man kommer överens om.

Kan nätverkshem få inkomstbortfall?

Ja, i vissa situationer, om barnet exempelvis är mycket litet, har stora vårdbehov, behöver omfattande introduktion och anknytning, inte kan vara i förskola/skola initialt och det finnas behov av att någon vuxen är hemma helt eller delvis.

Då kan socialtjänsten besluta om ersättning för förlorad arbetsinkomst. Det är viktigt att detta regleras tydligt i avtal och beslut.

Vad har nätverkshem för skyldigheter?

Att vara nätverkshem innebär också ansvar. Familjehemmet ska bland annat ge barnet trygg och stabil omsorg, samarbeta med socialtjänsten, delta i uppföljningar, stödja barnets skolgång och utveckling, hjälpa barnet att upprätthålla viktiga relationer när det är förenligt med barnets bästa, dokumentera viktiga händelser vid behov etc.

Socialstyrelsen beskriver att familjehem bland annat ansvarar för barnets vardag, skolgång, vårdkontakter och stöd i kontakten med familj och nätverk.

Vanliga utmaningar för nätverkshem

Många nätverkshem beskriver att gränserna mellan privatliv och uppdrag blir otydliga. Vanliga svårigheter kan vara press från släktingar, konflikter kring umgänge, skuld och lojalitet, att socialtjänsten tar för givet att familjen “ställer upp”, otillräckliga ersättningar och bristande stöd.

Därför är det viktigt att våga se uppdraget som just ett uppdrag – inte bara en familjeangelägenhet.

Vad behöver man tänka på innan man tackar ja?

• Begär alltid skriftliga beslut och avtal – muntliga löften är svåra att hänvisa till senare.
• Tänk långsiktigt – hur påverkas ekonomi? Arbete? Boende? Relationer? Övriga barn i familjen?
• Våga prata om pengar – att begära rimliga villkor betyder inte att man bryr sig mindre om barnet, tvärtom.
• Säkerställ stöd – fråga: Vem ansvarar för handledning? Finns jourkontakt? Finns avlastning? Hur ofta sker uppföljning?
• Dokumentera viktiga överenskommelser – spara mejl, beslut och anteckningar.

Viktiga källor och vidare läsning

Socialstyrelsen – Familjehem och nätverkshem

SKR – Frågor och svar om arvode och omkostnadsersättning

Socialstyrelsen – BRA-fam för familjehem och nätverkshem

Socialtjänstlagen via lagen.nu

LVU via lagen.nu

Barnets bästa måste stå i centrum

Nätverksplaceringar kan vara fantastiska för barn som behöver trygghet och kontinuitet. Men för att placeringen ska hålla över tid krävs att även nätverkshemmet får rimliga förutsättningar. Ett nätverkshem ska inte behöva bära hela ansvaret ensamt. När villkor, stöd och ersättningar fungerar skapas bättre förutsättningar för stabilitet, trygg anknytning och långsiktig hållbarhet – både för barnet och för dem som öppnat sitt hem.