Vad är en kontaktfamilj?

En kontaktfamilj är en frivillig insats enligt Socialtjänstlagen (SoL), där ett barn regelbundet vistas hos en annan familj några dagar eller helger i månaden. Syftet är att ge barnet stöd och trygghet samtidigt som barnets vårdnadshavare får avlastning.

Det handlar inte om att barnet ska flytta hemifrån eller bli placerat på heltid, utan om att barnet får tillgång till ytterligare vuxna, nya erfarenheter och ett utökat nätverk.

Vanliga upplägg kan vara:

• en helg i månaden
• två helger i månaden
• vissa lovdagar
• enstaka veckor under sommaren
• återkommande dygn under längre tid

Hur omfattande insatsen blir beror på barnets individuella behov.

Varför får ett barn en kontaktfamilj?

Det finns många olika orsaker. Exempel kan vara att:

• föräldern är ensamstående och saknar nätverk
• barnet behöver fler trygga vuxna omkring sig
• familjen lever under hög belastning
• barnet behöver miljöombyte och struktur
• det finns neuropsykiatriska eller sociala svårigheter
• föräldrar behöver återhämtning för att orka sitt föräldraskap

Kontaktfamilj är framför allt en förebyggande insats. Målet är ofta att stärka familjen så att större insatser inte ska behövas senare.

Vad gör en kontaktfamilj?

Många tror att uppdraget handlar om att hitta på aktiviteter eller erbjuda något särskilt märkvärdigt. I verkligheten handlar det ofta om det motsatta. Barnet får vara en del av vardagen.

Det kan innebära:

• äta middag tillsammans
• följa med på utflykter
• spela spel
• hjälpa till med läxor
• delta i familjens vardagsliv
• få lugn, rutiner och förutsägbarhet

Socialstyrelsen beskriver att uppdraget handlar om att ge stöd utifrån barnets individuella behov och att lyssna på barnets synpunkter och önskemål.

Är kontaktfamilj samma sak som familjehem?

Nej. Det finns viktiga skillnader.

Kontaktfamilj	Familjehem
Barnet bor kvar hos sina föräldrar	Barnet bor hos familjehemmet
Insatsen är normalt frivillig	Kan vara frivillig eller enligt LVU
Några dygn eller helger per månad	Heltidsplacering
Fokus på stöd och avlastning	Fokus på vård och omsorg dygnet runt

Trots skillnaderna är båda uppdragen viktiga delar av socialtjänstens arbete för barn och familjer.

Vem kan bli kontaktfamilj?

Det finns inga krav på särskild utbildning eller specifik yrkesbakgrund. En kontaktfamilj kan vara:

• ensamstående
• par
• barnfamilj
• familj utan egna barn
• yngre eller äldre vuxna

Det som socialtjänsten främst tittar på är:

• stabil livssituation
• omsorgsförmåga
• tid och engagemang
• lämplighet
• relationer inom familjen

Socialtjänsten gör alltid en utredning innan ett uppdrag kan bli aktuellt. I utredningen kan registerkontroller, intervjuer och hembesök ingå.

Vilka rättigheter har en kontaktfamilj?

Rätt till information

För att kunna genomföra uppdraget behöver kontaktfamiljen få relevant information om barnet.

Det kan handla om:

• hälsa
• allergier
• mediciner
• skolgång
• särskilda behov
• rutiner
• viktiga kontaktpersoner

Informationen måste vara tillräcklig för att barnet ska kunna tas emot på ett tryggt sätt.

Rätt till stöd från socialtjänsten

Kontaktfamiljer ska inte lämnas ensamma med uppdraget. Socialstyrelsen beskriver att kontaktfamiljen har löpande kontakt med socialtjänsten under hela uppdragstiden.

Stödet kan exempelvis bestå av:

• uppföljningsmöten
• rådgivning
• handledning
• utbildningar
• stöd vid konflikter eller svårigheter

Rätt till tydliga villkor

Det bör vara tydligt reglerat:

• hur ofta barnet ska komma
• vem som ansvarar för transporter
• vilka kostnader som ersätts
• hur kontakten med föräldrar ska fungera
• vem som kontaktas vid akuta situationer

Många problem i kontaktfamiljsuppdrag uppstår när förväntningar aldrig tydliggörs från början.

Ersättning till kontaktfamiljer

Precis som familjehem är kontaktfamiljer uppdragstagare åt socialnämnden och inte anställda. Ersättningen består normalt av två delar:

Arvode

Arvodet är ersättningen för själva uppdraget.

Det ska spegla:

• ansvar
• arbetsinsats
• omfattning
• uppdragets komplexitet

Arvodet är skattepliktigt.

Omkostnadsersättning

Omkostnadsersättningen ska täcka de kostnader som uppstår när barnet vistas hos kontaktfamiljen. Exempelvis:

• mat
• aktiviteter
• resor
• fritidsutgifter
• hygienartiklar
• mindre inköp för barnet

SKR rekommenderar att kommunerna använder vägledande nivåer, men varje kommun måste göra individuella bedömningar utifrån det aktuella uppdraget.

Kan man förhandla om ersättningen?

Ja. Många tror att ersättningen är helt fast, men så fungerar det inte alltid.

SKR:s nivåer är rekommendationer och inte lag. Kommunen behöver ta hänsyn till det enskilda uppdragets omfattning och de faktiska kostnader som uppstår. Varje kontaktfamilj avgör också själva till vilka ersättningar de är beredda att åta sig uppdraget för.

Om uppdraget innebär:

• långa resor
• omfattande aktiviteter
• särskilda behov hos barnet
• extra utrustning
• ovanligt stort ansvar

Då finns det skäl att diskutera både ersättningar och villkor.

Tystnadsplikt och sekretess

Som kontaktfamilj omfattas man av tystnadsplikt. Det innebär att man inte får sprida uppgifter om:

• barnet
• barnets familj
• socialtjänstens arbete
• personliga förhållanden

Det gäller även gentemot släktingar, vänner och sociala medier.

Samarbete med barnets föräldrar

Till skillnad från familjehemsvård är kontaktfamiljsinsatsen ofta nära kopplad till barnets ordinarie familj. Därför behöver kontaktfamiljen ofta samarbeta med föräldrar kring:

• hämtning och lämning
• rutiner
• aktiviteter
• barnets behov

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att kontaktfamiljen inte ska ta över föräldraansvaret.

Uppdraget handlar om stöd och komplettering – inte om att ersätta barnets föräldrar eller att ge omsorg och stöd åt barnets föräldrar.

Vanliga utmaningar för kontaktfamiljer

Många kontaktfamiljer beskriver att de med tiden får starka band till barnet. Det kan vara positivt men också känslomässigt svårt. Vanliga utmaningar kan vara:

• otydliga gränser
• inställda besök
• konflikter mellan vuxna
• oro för barnet mellan besöken
• att vilja hjälpa mer än uppdraget omfattar
• avslut som känns svåra

Det är därför viktigt att ha en fungerande dialog med socialtjänsten och våga lyfta frågor tidigt.

Vad bör man tänka på innan man tackar ja?

1. Fundera över familjens ork och tid

Även om barnet bara kommer vissa helger påverkas hela familjen.

2. Ställ frågor om uppdraget

Be om tydlig information om:

• barnets behov
• omfattningen
• förväntningarna
• stödet från socialtjänsten

3. Se till att villkoren är tydliga

Diskutera:

• ersättningar
• transporter
• försäkringar
• kontaktvägar

4. Tänk långsiktigt

Många uppdrag pågår i flera år.

5. Våga be om stöd

Att behöva stöd betyder inte att man misslyckats. Tvärtom är det ofta en förutsättning för att uppdraget ska hålla över tid.

Viktiga källor och vidare läsning

Socialstyrelsen – Kontaktfamilj

Socialstyrelsen – Frågor och svar om uppdragen

Socialstyrelsen – Informationsfolder om kontaktfamilj

SKR – Rekommendation mkostnadsersättning för kontaktfamiljer och kontaktpersoner

Socialtjänstlagen (2025:400) via lagen.nu

Kontaktfamiljer gör ofta större skillnad än de själva förstår

För många barn blir kontaktfamiljen inte bara en plats att vistas på några helger i månaden. Den blir ett sammanhang där barnet får känna sig välkommet, efterlängtat och viktigt.

Det handlar sällan om stora aktiviteter eller perfekta förutsättningar.

Ofta är det just det vardagliga – middagarna, tryggheten, rutinerna och de vuxna som finns kvar över tid – som gör den största skillnaden. Samtidigt behöver även kontaktfamiljer få rimliga villkor, stöd och tydlighet i sitt uppdrag. När det fungerar skapas trygghet inte bara för barnet, utan för alla som bär upp insatsen tillsammans.